Tillbaka

Sommaren kom med semester och allt... Och alla tankar på att uppdatera bloggen  försvann. Men bloggen är väl kanske främst till för mig att skriva av mig, så tror inte nån saknat mig direkt.

Efter stormötet i fornborgen så slog det slint i mitt huvud. Jag fick för mig att jag skulle unna mig allt en sista gång. Resultat? +4 kg på vågen

Var till min dietist i juli och fick ett uppvaknande och började ändra mig.

I månadsskiftet juni/augusti ringde vårdlotsen. Hela två till fyra veckor innan de hade sagt de skulle ringa.

Jag valde Vrinnevisjukhuset här i Norrköping för att det är mitt sjukhus. För om jag får några biverkningar eller problem så är det ju Vrinnevi som jag åker till..

Sen då i tisdags den 16/9 så kom jag på grupppmöte. Vi var fem patienter + anhöriga där.. svaret får jag inom en vecka från mötet. Behöver jag säga att jag går på nålar?!

Mitt första läkarbesök

Jag tänkte berätta om mitt läkarbesök på vårdcentralen.

Jag hade beställt tid för att diskutera dels min vikt och dels mina problem med migrän. Hade därför fått en tid på 45 min. Men naturligtvis så var läkaren försenad.

Han konstaterade att vi bara hann med en sak och då tyckte han att vikten var det viktigaste.

Han ställde en hel del frågor:

Min längd
Min nuvarande vikt
Min högsta vikt
Tidigare försök att gå ner i vikt
Sjukdomar hos mig och min familj, framförallt viktrelaterade sådana som diabetes, ämnesomsättningen, blodfetter, hjärtinfarkt o dyl.

Vid flera tillfällen under samtalet så sa han att han inte ville skriva remissen, men skulle göra det i alla fall. Han berättade även att två andra som han remitterat hade dött. (Inte direkt så stor social kompetens där).

Sedan skulle han ta blodtrycket. Och jag tycker det är lika förnedrande varje gång. Han visste då att jag har ett BMI på 52 och väger 140 kilo, och så tar han fram den vanliga manchetten... Han borde ju fatta att den inte passar... Vilket den inte heller gjorde eller gör. Nåja, han ut och leta efter en annan... Och till slut lyckas han ta mitt blodtryck, som är 100/60. (Vilket är lågt).

Han beställer även en massa prover som ska tas och så skriver han ut en lista som Landstinget i Östergötland har för att de ska få in rätt underlag i remissen. Men han hade redan ställt alla frågor.

Eftersom jag skulle vara fastande för proverna så kom jag tillbaka några dagar senare och tog dem. Det var längst, vikt, Ekg, blodfetter och ämnesomsättningen.

Efter ytterligare ett par dagar ringer läkaren. Kan tillägga att han pratar lite bruten Svenska och väldigt snabbt, så det är svårt att förstå honom. Han säger i alla fall att alla prover var bra utom ämnesomsättningen som tyder på att jag har för låg ämnesomsättning. Och därför behöver fler prover tas.

Dessa tog jag i förra veckan. På tisdag har jag en ny läkartid (med en ny läkare) för ett nytt försök att diskutera min migrän så gissar att jag får provsvaren då.

Vad jag har förstått så ska inte för låg ämnesomsättning göra att det blir nej till en operation. Möjligen att de vill att jag ska ha hittat en stabil dos på medicin och se vad den gör för min vikt.

Men jag har tagit många ämnesomsättningsprover genom åren och ingen har tidigare visat på något.

En bra app

Monitor your weight är en bra app som jag kommer använda mig av.

Jag kommer väga mig en gång i veckan och föra in resultatet där. Dessutom kommer jag mäta mig, men det gör jag först i samband med inskrivningen, så jag vet att jag mäter på samma ställe som de!

Jag har läst om många människor som inte går ner enligt vågen, men det händer mer på måttbandet. Så båda är bra!

Välkommen hit!

Välkommen hit!

Detta är en blogg om min resa till ett lättare liv. Lättare i vikt-mässig definition.

Lite mer om mig:

Jag är en 31-årig tjej som idag väger ca 140 kilo och har tagit de första stegen på vägen mot en magsäcksoperation, gastric bypass.

Jag har alltid varit överviktig. Eller ja, i alla fall sedan jag var 5-6 år. Då separerade mina föräldrar och min pappa gav mig nästan varje dag jag var där pengar till godis, och jag smaskade glatt i mig...

Sedan dess har vikten mer eller mindre gått i rakt streck uppåt. Jag har genom åren testat allt. Ätit nyttigt och tränat. När jag gick på högstadiet så gick det så långt så jag hade ätstörningar... Jag vägde då 100 kilo och gick ner till 70 genom att låta bli och äta och genom att kräkas upp det jag åt.

Jag gick till min kurator och skolsköterska med mina problem, och fick den fantastiska (ironi) hjälpen och kommentarerna: "Men det är ju bra om du går ner i vikt, det behöver du juh!"

Med hjälp från BUP så fick jag i alla fall ordning på det. Så har inga sådana problem idag i alla fall...

Sedan dess har jag gått på i pincip alla dieter som finns: Viktväktarna, banandieter, LCHF, 5:2, dietist, GI m.m. och dessutom ätit medicin för att gå ner i vikt.

Och visst har dieterna hjälpt.. tillfälligt! Jag går ner ett tiotal kilo, och sen upp dem, och lite till..

Av den anledningen har jag under ett par år funderat på en gastric bypass, och som jag inledde med så har jag nu tagit de första stegen mot en sådan operation...